Den senaste veckan har Sveriges Television producerat en rad olika inslag om gulduppköpare som främst är verksamma på internet, även om man kan hävda att det även förekom en riktig gulduppkörare i ett reportage (se vilket företag längre ned). Även om guld och silver befinner sig i en tydlig bullmarknad och slutet på den ännu inte är i sikte så råder ingen som helst tvekan om att det är köparens marknad som råder för dessa gulduppköpare. Anledningen till det är mycket enkel:
– Vi har just nu i Sverige en växande åldrande befolkning, eller rättare sagt babyboomers som når pensionsåldern, som när de köpte sina smycken gjorde det till betydligt lägre nominella belopp än vad som betalas bara för guldinnehållet idag. Den äldre generationen spenderade också generellt sett mer av sin disponibla inkomst på smycken i guld än vad den nuvarande gör som hittat andra former för att visa uppskattning genom ett skänka bort diverse elektronik och annat som har kommit att konkurrera om den disponibla inkomsten. Smycken som skänks bort idag innehåller generellt sett en mindre mängd rent guld eller är till och med pläterade (endast ett tunt ytterlager med guld appliceras ovanpå en oädel metalllegering), det är bling bling, ytan, som räknas och innehållet är inte längre lika viktigt. Silversmycken håller fortfarande samma silverinnehåll eftersom att silver fortfarande är billigt relativt guld och har blivit alltmer populärare eftersom att de är betydligt billigare än motsvarande smycke i guld. Den äldre generationen kan helt enkelt sägas ha mer guld i form av begagnade smycken än efterkommande generationer.
– De flesta i den breda allmänheten, äldre människor inkluderat, får ändå sägas vara helt bländade av guldets nominella värderingar i fiat-valuta (us dollar per troy ounce guld) utan någon som helst förståelse för att ett historiskt nominellt högt pris i fiat-valuta inte säger någonting alls om guldet är över- eller undervärderat i relation till andra tillgångar eller i relation till fiat-valutan, eftersom att fiat-valutan ständigt skapas ur det tomma intet så finns det finns ingen fysisk gräns för hur mycket fiat-valuta som kan skapas. Den nuvarande prisnivå för guld i fiat-valuta är i huvudsak en funktion av att mer fiat-valuta har skapats än guld tillkommit genom gruvproduktion, därtill kan man även säga att ökningen av utstående valuta ännu inte diskonterats fullt ut, vare sig i priset för guld eller silver. I de generella mediekonglomeraten förmedlas inte heller någon annan bild, än att guldet skulle vara övervärderat, genom att man löpande kör artiklar med ”Guldpriset når nya rekordnivåer.” utan att ens försöka förklara varför priset för guld i fiat-valuta över tid ständigt stiger. När de egentligen skulle ha skrivit: ”Centralbankernas rekordlåga styrräntor (pris på pengar) understigande den reella inflationen och accelererandet av skapandet av pengar genom fractional reserve banking tar fiat-valutans köpkraft till nya rekordlåga nivåer.” Det är därför inte alls konstigt att många säljer sitt guld, i tron om att ”guldbubblan” kan spricka vilken dag som helst och att det är bäst att ta vinsten nu. När de egentligen, såvida de inte tänkt spendera pengarna på konsumtion, i rådande ekonomiska miljö, bör investera i fysiskt investeringsguld eller silver ifall de vill bevara sin köpkraft ifrån förvärvad inkomst till en relativt liten risk jämfört med andra investeringar. Ett väldigt enkelt sätt att klargöra detta är följande tankeexempel: Hade de inte köpt smycken utan lagt den mängd fiat-valutan som det skulle ha kostat att köpa de smycken som de faktiskt köpt i smyckesskrinet och sedan jämför köpkraften mellan de två alternativen idag, så står den ekonomiska effekten av fiat-valutans ständigt minskade köpkraft helt klart, även om smyckena idag i vissa fall klassas som skrotguld och det arbete som gått till att utforma smyckena i guld inte åsätts något som helst värde, utan endast guldets smältvärde används som beräkningsgrund. Dessutom har smyckena utöver detta säkerligen skänkt både bäraren och andra mycket glädje under sin livstid.
– En funktion av att man blir äldre är även att man upphör med sin yrkesverksamhet och går i pension. Då upptäcker de flesta förr eller senare att pensionen inte blev så guldkantad som de hade föreställt sig. När de var mitt upp sina arbetskarriärer så tyckte de nog att pensionen verkar blir rätt så bra och att det inte finns någon anledning att oro sig över sin framtida försörjning för den önskade livsstilen. Vad många inte tänker på är att en nominell pensionsberäkning i fiat-valuta säger absolut ingenting om vad man väl, den dagen man går i pension, kommer att kunna köpa för pengarna, det vill säga fiat-valutans framtida köpkraft. Så länge inte politikerna i västvärlden sansar sig med fiat-valuta experimentet så kommer det bli ännu värre i framtiden, för yngre och kommande generationerna. Sett ur det perspektivet så har de äldre det idag relativt bra. Men naturligtvis så har de nog ett behov att att avyttra guldsmycken som de inte längre använder för att ekonomiskt kunna konsumera det som de kan och vill under livets ”gyllene år”, vilket med tanke på att ingen lever för alltid ändå måste sägas vara ett helt riktigt beslut.
Inslagen nedan är ordnande i den följd som de publicerats, även en soffsession ifrån Gomorron Sverige med Jan Ribbhagen, känd ifrån bland annat Antikrundan, finns med.
SMS Guld köpte på en uppköpsturné guld av Kerstin Gregersen men betalningen för hennes guld skedde inte direkt som utlovat. Först efter flera kontakter med företaget, en polisanmälan och artikel i lokalpressen dök pengarna upp på bankontot, 3 veckor försenade. Kanske inte det bästa senariot ifall man är i behov av ett snabbt likviditetstillskott eller vill köpa investeringsguld eller investeringssilver för pengarna. Tillhörande artikel 1, tillhörande artikel 2. SMS Guld svarar på kritiken: SMS Guld
Maria Johansson på konsumentverket berättar att under 2012 har konsumentverket hittills fått lika många anmälningar emot gulduppköpare som under 2010 och 2011 tillsammans.
Tre klagomål återkommer:
1) Konsumenter har inte fått pengar inom den tid som utlovats.
2) Det dyker upp dolda avgifter som konsumenten inte upplever att man informerats om.
3) Kampanjpriser, där det är oklart under vilka förutsättningar man kan ta del av erbjudandet.
Inslaget publicerades 2012-05-08, tillhörande artikel.
I Gomorron Sveriges direktsändning säger Jan Ribbhangen att det alltid är en risk att köpa in guld. Man försöker köpa så mycket som möjligt från sin egen kundkrets. Han säger sig inte märka av själva ”lurandet” så mycket. Däremot hamnar stulet gods mycket enklare ute i handeln. Det är inte ens säkert att man får sälja när man kommer till en guldhandlare utan måste verkligen vara seriös, säger Jan Ribbhagen. (Underförstått att näthandlarna, i alla fall vissa av dem, verkar vara mindre nogräknade med vilket guld de köper och ifrån vem, i alla fall drog Micke Leijnegard den slutsatsen.)
Inslaget publicerades 2012-05-09.
Jannice Junerud fick inte betalt direkt som utlovats, utan först efter att ha skällt ut företagets representant på telefon så dök pengarna upp två veckor efter att affären genomfördes. Det framgår dock inte vilket företag det var som köpte Jannices guld i inslaget. I inslaget förekommet även Guldpengar som visserligen har ångerrätt men verkar ha stora problem med att tillämpa den i praktiken, vilket förklaras mer ingående i nästkommande inslag.
Inslaget publicerades 2012-05-09, tillhörande artikel.
SVT testar ångerrätten, möjligheten att kunna ångra sig genom att betala tillbaka erhållen likvid och få tillbaka guldet en viss tid efter försäljningen. Enligt reportaget verkar StureGuld inte tillämpa sin avtalade returrätt i deras avtal som de själva helt ensidigt upprättat. Efter granskningen gjorde StureGuld en pudel genom att ”införa” en 5 dagars ångerrätt. Frågan är om de väljer att tillämpa den i framtiden? Eller om man får svaret ifrån StureGuld:s VD Joacim Nord: ”Ja, det går inte, tyvärr, när pengarna redan är utbetalda då är den transaktion, asså, då är redan den transaktionen iväg.” Tillhörande artikel.
Guldpengar tillämpade visserligen delvis sin ångerrätt genom att ge kunden instruktioner om hur denna kunde betala tillbaka pengarna, men något guld fick kunden inte tillbaka. Guldet var nämligen sålt och nedsmält. Efter förfrågningar vi e-mail och telefon till Guldpengars kundtjänst som flera gånger lovat att återkomma med besked, utan att någonsin återkomma. Så reddes det hela ut först efter 4 månader när SVT besökte Guldpengar för att intervjua VD:n om saken. Tillhörande artikel.
Guldpengar svarar på kritiken:
”Reportage 1 om ångerrätten
Reportaget visar på stora brister hos oss själva. I det fallet skickade kunden in sitt guld och ångrade sig en vecka efter att ångertiden gått ut. Vår kundtjänst accepterade ångrandet av guldförsäljningen och betalade tillbaka hela beloppet. Efter 5 dagar fick vi tillbaka pengarna från kunden som ville ha tillbaka sitt guld och det var då våra rutiner brast. Kunden hörde av sig till oss och vi skickade varken tillbaka guldet eller pengarna. Vi har inga bortförklaringar för det inträffade, det är vårt fel i hanteringen och vi ber om ursäkt för det som inträffat. Kunden har nu självklart fått pengar för sitt guld och en kompensation. I dagsläget har vi infört 5 dagars returrätt.”
Tredjen meningen i citat ovan måste vara en felskrivning, annars skulle kundtjänsten ha betalat 2 gånger för guldet och det har de säkerligen inte gjort.
Inslaget publicerades 2012-05-09, tillhörande artikel.
Ett av dom guldföretag som just nu marknadsför sig i Sverige redovisar inga riktpriser alls för hur mycket de betalar för guld på sin hemsida utav den enkla anledningen att de betalar priser långt understigande konkurrenternas. Ingen skulle vara så dum att ens skicka in sitt guld till dem om priset framgick på hemsidan. I ett fall var kundens guld värt 14 000 svenska kronor men GuldKit/Postal Gold erbjöd bara en femtedel av värdet. Företaget ger sken av nöjda kunder genom inköpta protfolio bilder och så även på personalen. Det framgår inga namn eller kontaktuppgifter på hemsidan annat än, ingen vill bli förknippad med det skojarföretaget.
Inslaget publicerades 2012-05-10, tillhörande artikel.
Här ringer alla varningsklockor GuldKit/Postal Gold är ena riktiga gulduppkörare med en affärsidé att vilseleda och köra upp sina kunder genom att utnyttja deras lättsinne och okunskap. Undvik dem till varje pris. Även engelska BBC har gjort en likande granskning av företaget där resultatet var det samma; oskäligt låga priser. De har även varit föremål för utredning av engelska motsvarigheten till konkurrensverket, Office of Fair Trading: länk 1, länk 2, länk 3, länk 3 som till viss del har samma uppgifter som det svenska konsumentverket. I utredningen förekommer även andra bolag, som inte riktat sig särskilt till den svenska marknaden. Tänk på att GuldKit/Postal Gold säkerligen kommer att byta namn på sin sida när de kört upp så många kunder att de blivit ökända och ingen längre låter sig luras av deras affärsmetoder. De juridiska personerna som driver verksamheten är Sigma Response Trading LP Inc och komplementären Sigma Response Services Limited med säte i 81 Rivington Street, London, EC2A 3AY samt komplementären Sigma Response Management Limited . De har en leveransadress hos 3P Logistic AB, Verkstadsgatan 5, 69150 Karlskoga. De kan komma att starta upp nya juridiska personer som driver nya sajter och på så sätt fortsätta att köra upp folk. Se alltså upp och skicka aldrig iväg ditt guld till dessa skojare.
SVT:s Värmlandsnytt gör en liten undersökning av prisskillnaden mellan 3 fysiska guldbutiker som även köper upp guld och en internet och turné gulduppköpare. Inslaget publicerades 2012-05-10.
Resultatet:
Guld & Silverdesign i Karlstad AB erbjöd 180 kr per gram 18k guld. Totalt: 49,5 g x 180 kr = 8910 kr.
GuldTillPengar (som numera marknadsför sig under firmanamnet GuldAdam) juridisk person GuldTillPengar Sverige AB erbjöd 150 kr per gram 18k guld och värderade samma guld till 7429 kr. 7429/150 = 49,53 gram.
Åslunds Ur & Guld AB i Kil erbjöd 130 kr per gram 18k och värderade samma guld till 6422 kr. 6422 kr/ 130 kr = 49,4 gram.
Westerlunds Guld i Karlstad erbjöd 170 kr per gram 18k guld och värdade samma mängd guld till 8381 kr. 8381 kr/170 kr = 49,3 gram.
För exakt samma guld erbjöds alltså alltifrån det lägsta erbjudandet 130 kr per gram, totalt 6422 kr, till det högsta erbjudandet 180 kr per gram, totalt 8910 kr. En nominell prisskillnad på hela 50 kr per gram, totalt 2488 kr eller avrundat en prisskillnad på 39 procent. Det lönar sig alltså att läsa på innan man går till en fysisk guldaffär för att veta vad som är ett rimligt pris per gram och tacka nej till för låga priser. Blir ni erbjudna ett för lågt pris i butik, säg till personalen vad ni tycker är rimligt och erbjud dem att köpa guldet till det priset, en tumregel i de flesta affärer är ta aldrig första priset. Samma dag som jämförelsen gjordes var marknadspriset på guld teoretisk nedräknat ifrån rent guld till 18k guld 275 kr per gram 18k guld. På det lägsta priset skiljer det då 275 kr – 130 kr = 145 kr per gram 18k, totalt 145 kr x 49,4 gram = 7163 kr, eller 112 procent gentemot marknadspriset för guld. På det högsta priset skiljer det 275 kr – 180 kr = 95 kr per gram 18k guld, totalt 95 kr x 49,5 gram = 4703 kr eller 53 procent gentemot marknadspriset för guld. Ett utmärkt argument vid en prisförhandling är att visa att man är insatt och medveten om marknadspriset och kan se skillnaden och ifrågasätta dess rimlighet när man säljer skrotguldet. En viss prisskillnad är naturligtvis rimlig för omkostnader som ska rymmas inom skillnaden mellan uppköpspriset och det aktuella marknadpriset för guld. Exempelvis för uppköparens omkostnader, vinst för uppköparen, vidareförsäljning till en förädlare som gör om guldet antingen till 18k i en för en guldsmed arbetsbar form eller rening av det till rent guld, omkostnader och vinst för denna och sedan en försäljning av det till en guldsmed eller i from av investeringsprodukter till återförsäljare, omkostnader och vinst för dessa när de slutligen säljer guldet. Dessutom finns det även en viss risk att guldpriset kan falla innan guldet passerat hela cykeln och nått en ny kund, även om det motsatta även kan vara fallet. Det ingår alltså även en höjd emot fallande priser i prisskillnaden.
I reportaget skildras en beskrivning av det korrekta sättet för gulduppköpare att dels göra seriositetsbedömning av säljaren i butiken och även redovisa köpet av guldet till polisen för kontroll emot stöldregistret. Inslaget publicerades 2012-05-10.
Marita Bulér Essén i Karlstad sålde ett guldarmband till Guldpengar som på sin hemsida uppgav ett riktpris på 256 kr per gram för 18k skrotguld. Men när hon väl skickat iväg sitt guld fick hon inte i närheten det pris som företaget hade gett sken av. Guldpengar tar nämligen ut en värderingsavgift på 29 kr per gram, vilket innebär att de egentligen bara har ett riktpris på 227 kr per gram 18k guld. Något som vore betydligt ärligare att ange direkt inbakat i riktpriset istället för att ge sken av att de betalar mer för hennes guld än vad de egentligen gör genom att gömma undan det verkliga lägre riktpriset i form av en värderingskostnad. Guldpengar måste ju alltid värdera guldet för att överhuvudtaget kunna erbjuda ett pris och köpa det, därför vore det ärligare att ha detta inbakat i sina riktpriser direkt. Syftet med att ange ett riktpris och sedan göra ett avdrag är ju endast att ge sken av att betala ett högre pris än vad man egentligen gör. De flesta kunder räknar med att anger man ett riktpris, så är det priset representativt för vad man kan få givet förhållandet till marknadspriset för guld den aktuella dagen som Guldpengar värderar guldet.
Sedan kan man även fråga sig om det är affärsmässigt motiverat att överhuvudtaget basera en värderingsavgift på guldets vikt. Det är i regel inte svårare, tar större tidsåtgång eller pappersarbete att korrekt värdera 100g, 50g eller 15 g guld skrotguld. Det vore därför betydligt lämpligare och affärsetiskt med en fast värderingsavgift, men naturligtvis finns det mer pengar att tjäna på detta sätt genom att lägga en större ”värderingskostnad” på kunder som skickar in en större mängd guld, där finns det ju mer att ta av utan att kunden känner att det blir oskäligt mycket i relation till det nominella belopp som denna får för guldet. Dessutom tjänar Guldpengar mer, nominellt sett, eftersom att deras vinstmarginal multipliceras med en större mängd guld. Ställer man dessutom detta i relation till det arbete och den schablonkostnad för interna och externa tjänster som krävs för att genomföra varje enskild transaktion med varje enskild kund så framstår deras värderingsavgift som inget annat än en tilläggs vinstmarginal. Oseriösa affärsmetoder och villkor är vad det är.
Inte nog med detta eftersom att Marita inte skickat in guldet samma dag som hon erhöll guldpaketet så fick hon inte ersättning för guldet enligt ”snabbhetsprisnivån” utan ordinarie prisnivå.
Marita hade enligt sin egen vägning skickat in 35 gram 18k guld och förväntade sig därför att få betalt någonstans i en rimlig närhet av:
35 x 256 kr = 8960 kr
– ”Värderingsavgiften” 35 x 29 kr (1015 kr)
= 7945 kr borde hon då ha fått utbetalt om marknadspriset för guldet varit oförändrad.
Istället fick hon bara 5864 kr utbetalt till sitt bankkonto, det saknas då 2081 kr. Krasst sett kan man säga att hon bara fick betalt för 25,83 gram guld (5864 kr/227kr) om man utgår ifrån det pris som hon hade fått intrycket att att hon skulle få.
”Marita Burlén Essén har försökt ringa till Guldpengar.se men inte fått någon kontakt. Nu tänker hon anmäla företaget till Konsumentombudsmannen och där finns redan sex anmälningar mot företaget.”
”Efter att Värmlandsnytt till slut får kontakt med kundtjänst, så utlovas att man ska titta på ärendet.”
Källa ovan citerad text.
Guldpengar svarar på kritiken:
”Reportage 2 om guldpriset som betalades ut som SVT skrev ”lurad av guldpengar”
Kunden hade fått ordinariepriset och inte snabbhetspriset och därför fått en lägre värdering. Dessutom enligt reportaget vägde hennes föremål 35 gram men enligt våra certifierade vågar vägde guldföremålet 34.1 gram. Vi har pratat med henne på fredagen innan reportaget och snabbhetspriset ska numera vara betalt. Likaså är vi tydliga på vår hemsida om värderingsavgiften. Det pris som kunden alltså fick ut tillslut var 6853 kronor vilket motsvarar ett guldpris på 201 kronor/gram för 18 karat.”
Korrigeringen för vikten kan vara rimlig och riktig och sägas ligga inom det intervall som kan tänkas vara rimligt, brev och köksvågar för hemmabruk är inte så exakta som kontrollerade och certifierade precisionsvågar.
Inslaget publicerades 2012-05-11, tillhörande artikel.
Ifall det kommer fler inslag ifrån SVT så kommer detta inlägg att uppdateras med de inslagen och kommentarer, detta får bli ett samlingsinlägg för relaterande information, det blir då alltså inget nytt separat inlägg; så om detta var intressant så får ni hålla koll på detta inlägg de kommande veckorna. Det kommer även att komma lite mer intressant information av dessa företag och vad man bör tänka på och hur man bör gå tillväga om man vill sälja skrotguld till dessa företag. Denna information kommer att sammanställas så småningom i mån av tid.
Har ni egna erfarenheter av gulduppköpare (bra, neutrala eller dåliga) eller länkar till andra granskningar av dem så skriva gärna en kommentar på inlägget. Ni kan även lämna information direkt till SVT för deras fortsatta granskning av denna bransch, bakgrund, direktlänk till tipsformuläret.