James Turk intervjuar John Embry (18 Maj 2012) om den senaste tidens volatilitet i marknadspriset för silver och guld, bullmarknaden för metallerna i allmänhet samt fiat-valutorna och dess oundvikliga undergång. När John Embry pratar om guld i videon så avser han i applicerbara fall även silver. Eftersom att det historiska förhållandet mellan guld/silver inte är i historisk jämvikt, silver historiskt sett är kraftigt undervärderat i förhållande till guld, så finns det ifall man utgår ifrån att guld inte är övervärderat och att förhållandet återvänder till den historiska normen eller i alla fall till förhållandet av den kända förekomsten av guld/silver i jorden; en betydligt större möjlighet till att silver kommer att stiga mer i värde relativt guld.

John Embry anser att både silver- och guld för tillfället är kraftigt översålda och att botten för de båda metallerna just nu testats (18 Maj 2012); det finns en stor uppsida med begränsad risk i silver och guld.

James Turk och John Embry har inte mycket till övers för de etablerade medierna ”gammelmedia”. Deras ständigt skiftande inställningar till ekonomin- och investeringsobjekt för att ständigt skapa ”nyheter” fast det fundamentala inte har förändrats i motsatt riktning är en starkt bidragande orsak till det kortsiktigt skiftande senitmentet och riktningarna i finansmarknaderna. De har en tendens att fokusera på träden och ser inte skogen för alla träd och saknar därför ofta ett långsiktigt fundamentalt perspektiv som inte passar in i att ständigt ha ”sensationsnyheter”. Något som välkomnas och späs på av de finansiella instituten som lever på just volatiliteten och avslut. Desto större volatilitet; desto mer pengar kan de potentiellt tjäna. Prisfallen späs på ytterligare av högt belånade investerare som investerat via derivat och olika former av papperssilver som antingen pro-aktivt avyttrar sina positioner eller slutligen tvångslikvideras; gör prisfallen ännu kraftigare.

John Embry är förvånad av hur många som låter sig influeras psykologiskt av media och fallande priser. Media som den senaste tiden gett en bild av att guld i rådande ekonomiska klimat skulle vara en särskilt riksfylld investeringskategori (risk-off, risk-on), efter att de tolkat ett framträdande av Ben Bernanke som om att QE3 inte skulle bli av i den nära framtiden och att det därför inte skulle finnas något stöd för ytterligare prisuppgångar i silver och guld; utan nedgång. John Embry anser marknaden tillfälligtvis tappat fokus ifrån nyheter som egentligen är positiva för silver och guld (exempelvis fördjupad eurokris) och att marknaden därför agerat contra-intuitivt. Även om man skulle anse att silver och framförallt guld var tillfälligt överköpta så har de senaste prisfallen, enligt hans mening, varit kraftigt överdrivna. En investerare i de monetära metallerna guld och silver som förstår sig på det fundamentala borde egentligen öka sitt innehav vid dessa utmärkta köptillfällen och inte låta sig påverkas av dagens medianycker.

Samtidigt har Ben Bernanke alltid framhållit, att behövs QE3, så kommer QE3.  Bernanke har sagt att man alltid kan avvärja deflation genom att trycka pengar och i värsta fall så kan man även kasta pengar ifrån helikoptrar för att stimulera ekonomin (devalvera valutan). Embry menar, skämtsamt, att det var Bernankes huvudkvalifikation till att få bli federal reserves ordförande.

Det är inte bara OS-medaljer som ska delas ut i sommar. Med stundande valrörelse i USA och flera euroländer så är frågan är även vem som ska ta hem”guld”medaljen för största pengatryckare; federal reserves Ben Bernanke eller europeiska centralbankens Mario Draghi?

Embry gör klart att om man är negativt inställd till silver och guld så måste man, e´contrario, vara positivt inställd till fiat-valuta, ett resonemang som John Embry inte ser att något stöd för. Även om det i värsta fall finns en 50-100 us dollars nedsida i guld, så är uppsidan flera 1000-tals dollar per troy ounce. Att fiat-valutan dollarn skulle vara en säker placering är en villfarelse som kommer att visa sig inte bara vara dyrlärd, utan att vara den mest riskfyllda investeringen genom historien när bullmarknaden för silver och guld väl är över. Vid den slutgiltiga undergången för fiat-valutan som monetärt koncept så måste någon sitta på dessa svarte petter tillgångar: Vem vill äga amerikanska statsskuldsobligationer om man tittar på de ständigt ökande underskotten, räntan, inflationen?

När Embry hör folk säga att det är dags att sälja guld och silver, frågar han sig vad man då ska investera i istället? Börsnoterade bolag? Statsobligationer (den största bubblan någonsin)?

Ingen politiker eller tjänsteman vill ta ansvar för att reda upp situationen. Utan istället handlar allt om att skjuta problemen på framtiden; så pass länge och mycket som möjligt. Men till slut kommer även verkligheten ikapp. Det mest troliga scenariot är hyperinflation. Jim Sinclairs uttryck ”QE till infinity” är mycket träffande för hur framtiden ser ut. Embry ser inte att den europeiska monetära unionen är hållbar och att periferia länder måste lämna samarbetet om den i övrigt ska ha någon långsiktighet. Eftersom att ingen politiker vill ta ansvar för den oundvikliga splittringen av unionen så kommer kaos uppstå. Ett kaos som de då bara kan kontrolleras genom mer pengatryckande för att lugna de värst drabbade. USA:s situation är enligt Embry värre än europas eftersom att den amerikanska grundläggande ekonomin är så pass mycket ur fas med världsekonomin gällande konkurrenskraft och sysselsättningskapacitet. (Då man förlitat sig på dollarn som reservvaluta och att låna pengar av kineserna (via statsskuldsobligationer för att köpa deras varor och på så sätt exportera inflation) har man demonterat sin inhemska sysselsättning inom stora delar av varuproduktionen.

James Turk gör en liknelse mellan den amerikanska (great depression) depressionen på 30-talet och Greklands situation idag.

James Turk och John Embry delar uppfattningen att höjningar av reporäntorna skulle innebära en kollaps av hela det finansiella systemet. Enbart orealiserade förluster inom derivathandel utgör en tickande atombom. Utstående derivat uppgår till 10-20 gånger världens bruttonationalprodukter. De ser JP Morgans kreditförlust i derivat på 2-3 miljarder us dollar som toppen på ett isberg på vad som väntas komma upp för allmän beskådan av gömda orealiserade förluster ifrån de finansiella institutens balansräkningar.

I slutet av bullmarknaden så ser John Embry framför sig en massiv flykt, inte bara ifrån ifrån fiat-valuta utan även ifrån pappersguld och papperssilver till fysiskt silver och guld. Embry uppskattar att för varje 100 us dollar i pappersguld så finns det cirka 1 us dollar av riktigt guld. De som köpt papperssilver och pappersguld har inte köpt en säkrare tillgång än motparten. När dessa investerare väl inser detta; finns det en massiv mängd fiat-valuta som ska in i den trånga marknaden för fysiskt guld och silver.

John Embry och James Turk delar uppfattningen att den nuvarande bullmarknaden kommer att sluta med att silver och guld helt eller delvis blir en del av den monetära definitionen. Samtidigt påpekar James Turk att är det något som politikerna inte kommer att vilja gå med på frivilligt; att inte längre kunna trycka pengar ur tomma intet och beskatta hela den monetära basen. Utan att det är något som enbart kommer att ske när det inte längre finns något annat alternativ.

I slutet av året ser John Embry ett guldpris på runt 2000 us dollar per troy ounce guld. Det krävs inte att särskilt mycket fiat-valuta strömmar in i fysiskt guld för att priset ska sticka iväg uppåt, påpekar Embry. Om vi behåller det nuvarande förhållandet guld/silver på 56 innebär det 35 us dollar silver per troy ounce.

Videon spelades in den 18 Maj 2012 och publicerades för första gången den 20 Maj 2012.